Drottning Blankas örtagård

Befria Varbergs fästning

 

VARBERGS FÄSTNING travar sina bastioner över badstranden för kvinnor och barn. En kutter länsar in från Kattegatt. Uppe på fästningsterrassen är ett konditori där de har gott kaffe.

Däruppe är en av de stiligaste platser man kan hitta i Sommar-Sverige, Drottning Blankas örtagård kallas den.

1965 fick en överste den fåniga idén att hugfästa fyrahundraårsminnet av svenskarnas stormning av fästningen i ett spektakel med rök och lösa skott. Det kastade ett beklagligt löje över hela Varberg.

Funnes konsekvens i militära tosigheter så skulle något danskt regemente denna sommar inbjudas för att visa hur fästningen återtogs 1569.

Det vore hispan. Ty dramatiken i Hallands historia ligger på ett annat plan än de enskilda militära lösningarnas. Spänningen fanns i den sociala och ekonomiska problematik då gränslandets folk i århundraden balanserade danska och svenska intressen för att få sköta sina jordar och affärer.

 

FÄSTNINGENS militära roll upphörde 1830. Men än disponeras konstigt nog två tredjedelar av detta historiska byggnadsminnesmärke för militära ändamål, men bara några korta sommarveckor. På den återstående tredjedelen av lokalerna får Varbergs museum tränga ihop sig.

Museet har två slagnummer. Mannen från Bockstens mosse som under medeltiden genomborrades med spjut och i vår tid hittades som välbevarat lik. Och så kulknappen som fällde Karl XII, en museal thriller av världsklass. 33 000 besökare kommer varje år och betraktar dessa reliker. Årligen visas tjugu tillfälliga utställningar.

De viktigaste samlingarna, 30 000 föremål av vilka 6 000 utställs, gäller lanthushållningens historia.

 

VARBERG kan alltså glädja sig åt ett underhållande museum som dessutom är en välutrustad institution för forskningen om jordbruket. Fästningen har de senaste tio åren för 1,5 mkr av skattemedel renoverats och utrustats med centralvärme.

Egentligen är det upprörande att militären har kvar enorma lokaler som står uppvärmda och oanvända större delen av året medan museet får tränga ihop sig. Större delen av fästningen reserveras för det årliga besöket av kadetter från Krigshögskolan, som kommer hit och lever högre ståndsliv på det allmännas bekostnad. Dessutom används lokaler för något så svårrekryterat som lottakurser.

 

HÄROMÅRET fick museichefen gå till regeringen för att hindra militären att stoppa handikappade museibesökares fordon.

Nyligen fick länsarbetsnämnden i Halmstad avslag på begäran om arbetsplatser för tio, femton arkivarbetare som i anslutning till Varbergs museum ska ordna upp viktigt material om folkrörelsernas historia i Halland.

En folklivsforskare i Lund, Kerstin Archadius, har inventerat protokoll och andra handlingar från de stora folkrörelsernas tid, delvis i samarbete med arbetarrörelsens arkiv.

 

DET HANDLAR OM hur vår demokrati kom fram genom den fackliga rörelsen, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen, bildningsrörelsen och andra folkliga sammanslutningar. Dokumenten är nu spridda i bygdegårdar och hem över hela Halland. Detta material måste överblickas och det måste ske nu medan flera av folkrörelsernas pionjärer lever och kan berätta.

Men militären hänvisar till att lokalerna behövs för lottor och kadetter.

Från ett av museets fönster iakttar jag lottornas angelägenheter. Kring en kokvagn kilar flickor som gråa små möss. En gammallotta undervisar hur kvinnan bär sig åt för att preparera kanonmat med korvar och ärter och fläsk. Solen steker.

 

LÄNSARBETSNÄMNDEN i Halland vill man uppmana att snarast överklaga. Nog bör en angelägen forskning få plats i fästningens lokaler, åtminstone under tio månader då dessa lokaler inte används av lottorna.

-69